Projektet efteråt, fjärde kvartalet

Projektet Efteråt av ©Flavia Nasio, BloomDoula

Den berömda födelseplanen... Ni vet, det där projektet som alla pratar om, som sakta blir känt bland gravida kvinnor, och även bland papporna, som dras med av barnmorskan under konsultationerna i sista trimestern: "Så, har ni förberett er födelseplan?".

Ofta tittar paret på varandra och undrar: "Vad är det, vad är det till för, men hur skriver man det?!".

I korthet tjänar födelseplanen till att öppna en dialog med det medicinska teamet, att skapa en förtroenderelation. Den tjänar också till att förfina dialogen med sin partner: att ställa samma frågor igen men med mer information, en annan synvinkel och att tillåta sig att ändra sig.

Doulan är helt och hållet en del av det här födelseprojektet. Både i sitt stöd för att utarbeta det och i det faktum att det också gör det möjligt att meddela medicinska teamet föräldrarnas önskan om hennes närvaro i förlossningsrummet. Det här stödet i att utarbeta födelseplanen öppnar upp för diskussion och reflektion med föräldrarna om vad som konkret kommer att hända i förlossningsrummet. Att prata om det i förväg, visualisera förlossningens förlopp med dem, leder till frågor och insikter som är gynnsamma för en medveten förankring av förlossningen.

Och efteråt? Efteråt är det livet som föds inom familjen, kvinnan som blir mamma, för första gången eller igen, men aldrig på samma sätt. Det här paret som hamnar i obalans, där var och en måste hitta en plats de inte känner till.

Det där efteråt kallar vi för postpartum, fjärde trimestern, postnatalperioden, den gyllene månaden, återhämtningen... den där perioden som är både skugga och ljus som inträffar precis efter ditt barns födelse, från moderkakans utdrivning. Dessa 40 dagar, 6 veckor, 3 eller 6 månader för vissa, 9 månader för andra beroende på kultur och familjetraditioner, som är både underbara och så svåra, och som ingen pratar om.

Så för att prata om det, för att leva det bättre, gillar jag idén att ge det lika stor betydelse som födelseplanen och kalla det projektet Efteråt.

Det här projektet Efteråt pratar vi om innan födseln, samtidigt som vi utarbetar födelseplanen, parallellt. Ja, för varje fråga i födelseplanen kommer att ha en påverkan, en konsekvens eller en roll att spela i det här projektet Efteråt.

Det handlar om att på samma sätt som förlossningens förlopp, ta upp de frågor som kan dyka upp. Och de är så många!

Den där moderskänslan av skuld som dyker upp när man hade lovat sig själv att inget skulle förändras.

"Jag har alltid varit självständig, jag har levt mitt liv som jag vill och nu är jag fast med min bebis som ständigt kräver mig. Jag känner mig splittrad mellan viljan att fly, att gå ut och promenera ensam... och mitt ansvar att mata honom."

Eller: "Jag vet att min bebis behöver mig för att bli matad, min kontakt, min doft. Och min prioritet är att ge honom det jag vet att han behöver. Jag känner mig som en lejonhona som försvarar sin unge. Och jag försummar min partner, jag är ibland aggressiv mot honom. Och jag känner mig skyldig..."

Och slutligen: "Under min graviditet fortsatte jag som om ingenting... och nu när jag har honom i mina armar inser jag att han kanske saknade något, eller att han led, och jag känner mig så skyldig!"

Den där starka kontakten med sin bebis, eller helt enkelt obefintlig.
"Jag är en dålig mamma, jag älskar inte mitt barn."
Eller: "Jag känner mig värdelös med min bebis. Jag vet inte vad jag ska göra med honom, eller vad han behöver. Min mamma kan hantera barn, min partner också. Verkligen, han förtjänar inte mig som mamma..."

Och bara att veta att det tar tid att skapa den här kontakten och att ja, det är normalt att inte känna kärlek direkt, och att det inte är farligt. Att det kommer med tiden.

Och denna tro att amning är självklart, lätt, instinktivt, medan det ibland är så svårt. Att man har ont, att man gråter bara vid tanken på att bebisen vaknar. Men att man säger till sig själv att man måste hålla ut till varje pris...

"Men varför har ingen sagt till mig att det är så svårt att ha sin bebis vid bröstet hela dagen och natten! Att känna sig helt alienerad av honom och hans behov. Och den här känslan av extremt ansvar som vilar på mina ensamma axlar..."

"Jag har ont när min bebis suger. Och jag vet inte vad jag ska göra, min partner heller... Jag vill bara att det ska sluta. Medan min dröm var att amma honom! Hur gjorde de andra? Varför blev jag inte varnad? Jag känner mig som en dålig mamma och så hjälplös!"

"Jag känner mig så ensam med mitt val att vilja amma min bebis. Alla avråder mig, och man fortsätter att erbjuda mig nappflaska och industriella mjölkprodukter. Det är redan svårt och dessutom måste jag kämpa mot min omgivning, där alla verkar veta bättre än jag vad jag ska göra."

Och vad är det för flytningar som fortsätter 10 dagar efteråt, eller dessa sammandragningar när jag ammar min bebis? Är det normalt? Och denna hemorrojdkris som kommer utöver min smärta i bröstvårtan? Vem vänder jag mig till, vem ringer jag?

"När kan jag ha sex igen? Jag känner mig inte alls redo och förresten tänker jag inte ens på det, men min partner blir påstridig och det skapar spänningar. Han förstår mig inte."

Och dessa pappor som söker sin plats... "Kan jag byta blöja, ge honom badet? Det är första gången jag har en bebis i famnen..."
» Hur hittar jag min plats när hon vill amma? Hur kan jag hjälpa min fru när det är hon som ska mata?"
» Hur lever jag med utvecklingen av mitt par i denna nya familj? Min partners kropp kommer att förändras, jag är rädd att jag inte längre kommer att önska henne..."
» Och hur lämnar jag dem efter några dagar? Hur går jag tillbaka till jobbet? Kommer jag verkligen vilja det?"

Och denna trötthet som sätter sig och som vi måste tygla, så stor och som överväldigar oss och verkar oöverstiglig. Denna trötthet som jag måste ta mig igenom.
» Min partner har gått tillbaka till jobbet. Min familj är långt borta... och jag känner mig så ensam med denna bebis som jag inte känner. Jag har inte ens tid att äta eller tvätta mig."

» Jag kan inte sova längre... Jag tror jag hör honom gråta fast han är här bredvid mig och sover... Men inte jag."

Alla dessa frågor, dessa scenarier som kan inträffa utan förvarning, föreslår jag att vi tar upp före födseln, när vi sätter upp detta Efter-projekt. Tillsammans kommer vi att förutse, visualisera dessa händelser. Som att repetera ett teaterstycke, spela olika scener och hitta möjliga svar och reaktioner. Du kan ifrågasätta allt du hör omkring dig om det nya livet med bebis, alla historier.
Den förväntade scenografin för denna postpartumperiod ger ett psykiskt lugn vid skapandet av bandet mellan mor och barn. Mamman är då mer tillgänglig för sin bebis eftersom hon vet vad som kan hända. Och partnern också. De har fått denna information tillsammans och har båda nycklarna till den.

Att planera de kommande stegen, mäta möjliga svårigheter, föreställa sig denna graviditet, i ert par, hjälper dig att ta dig igenom denna fas i föräldraskapet. Att ge ljus åt denna ibland mörka period, hopp genom att veta att allt går över, göra det okända så bekvämt som möjligt.

Doulan finns där för att stödja dig, för att följa dig genom denna fas i ditt liv som mamma, som förälder. Jag finns bara där och lyssnar och svarar på dina frågor, ibland får fram nya. Och du går framåt i din egen takt och efter dina egna val och beslut.

När bebisen är här kommer ni att övervinna de hinder som dyker upp genom att hitta era egna lösningar. Och ni kommer att förvåna er själva! Och ni kommer att känna er starka, trygga i er instinkt, för bara ni vet vad som är bäst för er bebis.

Detta Efter-projekt är en stund för reflektion att dela tillsammans parallellt med födelseplanen. Det kommer att ge dig styrka, självförtroende i dig själv och i ert par.

Flavia NASIO, BloomDoula

Att följa dig genom graviditeten, föräldraskapet, svara på dina frågor, ibland få fram nya, lyssna på dina glädjeämnen och dina ångestkänslor utan att döma, bara finnas där, informera dig om möjliga val, det är min roll som doula.

Det emotionella, praktiska och logistiska stöd och följe jag erbjuder under dessa månader, från graviditetsplanering till födsel och de första veckorna i barnets liv, ger er (åter)förtroende, information, öppnar nya tankespår och skapar länkar, både mellan mor och barn och inom paret. Detta stöd gör det möjligt för var och en att bäst uppleva denna unika händelse! Det kompletterar er medicinska uppföljning.

Blir familjen större? Jag hjälper dig att omorganisera ditt livsrum. Jag inreder ditt hem och tar hand om dina arbeten.

Flavia Nasio är doula i Paris.
Utbildad vid Institutet för Doula-utbildning i Frankrike, har hon specialiserat sig på födelsens fysiologi hos Michel Odent och Liliana Lammers, amningsstöd samt tekniker som Spinning Babies, massage och Rebozo-ritual.
Även arkitekt, hon hjälper dig med förändringar i inredningen av ditt hem, från planering till genomförande av dina arbeten.

Vad är en doula?

Från antikens Grekland fram till slutet av 1950-talet har doulan, kallad "kvinnan som hjälper" eller "tvätterskan", följt många mödrar i att ge liv.
Det var 1973 som termen doula dök upp i USA. Framväxten av detta yrke motsvarar de nya behoven i vårt moderna samhälle: en medveten återtagning av graviditeten och förlossningen.
En doula är en person som med omtanke kan följa dig och/eller din partner under hela graviditeten, under förlossningen och efter barnets födelse under en period på cirka 6 veckor. Detta stöd svarar mot era behov, sker närvarande, kontinuerligt och kompletterar förlossningsförberedelser och/eller uppföljning som ges av barnmorskor.

En doula, för vem?

För dig, mor, far eller föräldrapar.
Känner ni er ensamma inför frågor kring förlossningen och er bebis ankomst?
Vill ni få stöd i de förändringar som följer med födseln (att bli förälder, parrelation, faderns roll, kvinnlighet, syskonskara...)?
Vill ni bli bättre informerade för att kunna reflektera över er födelseplan, välja olika typer av föräldraskap, amning eller inte, barnomsorgsformer, etc.?
Vill ni ha den bästa barnvårdsutrustningen och det nödvändigaste utan att bli överbelastade?
Vill ni ha stöd när den dagliga organiseringen blir svår (trötthet under graviditeten, sängläge och vila, återkomst från mödravården, flerbörd, återgång till arbete)?
Eller helt enkelt för att ni inte har tid...
Jag finns här för er, blivande eller erfarna föräldrar, för att följa er, stötta er genom en relation av förtroende och ett omtänksamt lyssnande.

#doula #postpartum #4èmetrimestre #leprojetdelaprès #allaitement #bloomdoula #flavianasio #youandmilk #maternité #parentalité