Projektet för efteråt, det fjärde kvartalet

"Projektet Efteråt" av ©Flavia Nasio, BloomDoula

Det berömda födelseprojektet... Ni vet, det där projektet som alla pratar om, som sakta blir känt bland gravida kvinnor, och även bland pappor, som dras med av barnmorskan under sista trimesterns konsultationer: "Så, har ni förberett er födelseplan?"

Ofta tittar paret på varandra och undrar: "Vad är det, vad är det till för, men hur skriver man det?!"

I korthet tjänar födelseplanen till att öppna en dialog med det medicinska teamet, att skapa en förtroendefull relation. Den hjälper också till att förfina dialogen med sin partner: att ställa samma frågor igen men med mer information, en annan synvinkel och att tillåta sig att ändra sig.

Doulan är en fullständig del av födelseprojektet. Både i sitt stöd för att utarbeta det och i det faktum att det också gör det möjligt att meddela medicinska teamet föräldrarnas önskan om hennes närvaro i förlossningsrummet. Det här stödet i att utarbeta födelseplanen öppnar upp för diskussion och reflektion med föräldrarna om vad som konkret kommer att hända i förlossningsrummet. Att prata om det i förväg, visualisera födelseförloppet med dem, leder till frågor och insikter som är gynnsamma för en medveten förankring av förlossningen.

Och efteråt? Efteråt föds livet inom familjen, kvinnan blir mamma, för första gången eller igen, men aldrig på samma sätt. Det här paret hamnar i obalans, där var och en måste hitta en plats de inte känner till.

Det där efteråt kallar vi för postpartum, fjärde trimestern, postnatalperioden, den gyllene månaden, återhämtningen... den där halvskuggiga, halvljusta perioden som inträffar precis efter ditt barns födelse, från moderkakans avgång. Dessa 40 dagar, 6 veckor, 3 eller 6 månader för vissa, 9 månader för andra beroende på kultur och familjetraditioner, som är både underbara och så svåra, och som ingen pratar om.

Så för att prata om det, för att leva det bättre, gillar jag idén att ge det lika stor betydelse som födelseprojektet och kalla det projektet Efteråt.

Det här projektet Efteråt pratar vi om innan födseln, samtidigt som vi utarbetar födelseplanen, parallellt. Ja, för varje fråga i födelseplanen kommer att ha en påverkan, en konsekvens eller en roll att spela i det här projektet Efteråt.

Det handlar om att på samma sätt som man går igenom födelseförloppet, också ta upp de frågor som kan dyka upp. Och de är så många!

Den där moderskänslan av skuld som dyker upp trots att man lovat sig själv att inget skulle förändras.

"Jag har alltid varit självständig, jag har levt mitt liv som jag vill och nu är jag fast med mitt barn som ständigt kräver mig. Jag känner mig splittrad mellan viljan att fly, att gå ut och promenera ensam... och mitt ansvar att mata honom."

Eller: "Jag vet att mitt barn behöver mig för att bli matad, min kontakt, min doft. Och det är min prioritet att ge honom det jag vet att han behöver. Jag känner mig som en lejonhona som försvarar sin unge. Och jag försummar min partner, jag är ibland aggressiv mot honom. Och jag känner mig skyldig..."

Och slutligen: "Under min graviditet fortsatte jag att leva som om ingenting... och nu när jag har honom i mina armar inser jag att han kanske saknade något, eller att han led, och jag känner mig så skyldig!"

Den där starka länken med sitt barn, eller helt enkelt obefintlig.
"Jag är en dålig mamma, jag älskar inte mitt barn."
Eller: "Jag känner mig värdelös med mitt barn. Jag vet inte vad jag ska göra med honom, eller vad han behöver. Min mamma, hon kan barn, min partner också. Verkligen, han förtjänar inte mig som mamma..."

Och bara veta att det tar tid att skapa den här länken och att ja, det är normalt att inte känna kärlek direkt, och att det inte är farligt. Att det kommer med tiden.

Och denna tro att amning är självklart, lätt, instinktivt, medan det ibland är så svårt. Att man har ont, att man gråter bara vid tanken på att barnet vaknar. Men att man säger till sig själv att man måste hålla ut till varje pris...

"Men varför har ingen sagt till mig att det är så svårt att ha sitt barn vid bröstet hela dagen och natten! Att känna sig helt alienerad av honom och hans behov. Och den här känslan av extremt ansvar som vilar på mina ensamma axlar..."

"Jag har ont när mitt barn suger. Och jag vet inte vad jag ska göra, min partner heller... Jag vill bara att det ska sluta. Medan min dröm var att amma! Hur gjorde de andra? Varför blev jag inte varnad? Jag känner mig som en dålig mamma och så hjälplös!"

"Jag känner mig så ensam med mitt val att vilja amma mitt barn. Alla avråder mig, och man fortsätter att erbjuda mig nappflaska och industriella mjölkprodukter. Det är redan svårt och dessutom måste jag kämpa mot min omgivning, där alla verkar veta bättre än jag vad man ska göra."

Och vad är det för flytningar som fortsätter 10 dagar efteråt, eller dessa sammandragningar när jag har mitt barn vid bröstet? Är det normalt? Och denna hemorrojdkris som kommer utöver min smärta i bröstvårtan? Vem vänder jag mig till, vem ringer jag?

"När kan jag ha sex igen? Jag känner mig inte alls redo och förresten tänker jag inte ens på det, men min partner blir påstridig och det skapar spänningar. Han förstår mig inte."

Och dessa pappor som söker sin plats... "Kommer jag att kunna byta blöja, ge honom badet? Det är första gången jag har ett barn i famnen..."
"Hur hittar jag min plats när hon vill amma? Hur kan jag hjälpa min fru när det är hon som ska ge näring?"
"Hur lever jag med förändringen i mitt par i denna nya familj? Min partners kropp kommer att förändras, jag är rädd att jag inte längre kommer att önska henne..."
"Och hur lämnar jag dem efter några dagar? Hur går jag tillbaka till jobbet? Kommer jag verkligen vilja det?"

Och denna trötthet som sätter sig och som vi måste tygla, så stor och som överväldigar oss och känns oöverstiglig. Den tröttheten måste jag ta mig igenom.
"Min partner har gått tillbaka till jobbet. Min familj är långt borta... och jag känner mig så ensam med den här bebisen som jag inte känner. Jag hinner inte ens äta eller tvätta mig."

"Jag kan inte sova längre... Jag tror jag hör honom gråta fast han är här bredvid mig och sover... Men inte jag."

Alla dessa frågor, dessa scenarier som kan inträffa utan förvarning, föreslår jag att vi tar upp innan födseln, när vi lägger upp detta projekt Efter. Tillsammans kommer vi att förutse, visualisera dessa händelser. Som att repetera ett teaterstycke, spela olika scener och hitta möjliga svar och reaktioner. Du kan ifrågasätta allt du hör omkring dig om det nya livet med bebis, alla historier.
Den förväntade scenografin för denna postpartumperiod ger ett psykiskt lugn vid skapandet av bandet mellan mor och barn. Mamman är då mer tillgänglig för sin bebis eftersom hon vet vad som kan hända. Och partnern också. De har fått denna information tillsammans och har båda nycklarna.

Att planera de kommande stegen, mäta möjliga svårigheter, föreställa sig moderskapet, ditt parförhållande hjälper dig att ta dig igenom denna fas i föräldraskapet. Att ge ljus åt denna ibland mörka period, hopp genom att veta att allt går över, göra det okända så bekvämt som möjligt.

Doulan finns där för att stötta dig, för att följa dig genom denna fas i ditt liv som mamma, som förälder. Jag finns bara där och lyssnar och svarar på dina frågor, ibland väcker jag nya. Och du går framåt i din egen takt och efter dina egna val och beslut.

När bebisen är här kommer du att övervinna de hinder som dyker upp genom att hitta dina egna lösningar. Och du kommer att överraska dig själv! Du kommer att känna dig stark, trygg i din instinkt, för bara du vet vad som är bäst för din bebis.

Det här projektet Efter är en stund för reflektion att dela tillsammans parallellt med födelseplanen. Det kommer att ge dig styrka, självförtroende i dig själv och i ert par.

Flavia NASIO, BloomDoula

Att följa dig genom moderskapet, föräldraskapet, svara på dina frågor, ibland väcka nya, lyssna på dina glädjeämnen och dina ångestkänslor utan att döma, bara finnas där, informera dig om möjliga val, det är min roll som doula.

Det emotionella, praktiska och logistiska stöd och följe jag erbjuder under dessa månader, från graviditetsplanering till födsel och barnets första veckor, ger er (åter)förtroende, information, öppnar nya tankespår och skapar en länk, både mellan mor och barn och inom paret. Detta stöd gör det möjligt för var och en att bäst uppleva denna unika händelse! Det är ett komplement till er medicinska uppföljning.

Blir familjen större? Jag hjälper dig att organisera om ditt boende. Jag inreder ditt hem och tar hand om dina arbeten.

Flavia Nasio är doula i Paris.
Utbildad vid Institutet för Doula-utbildning i Frankrike, har hon specialiserat sig på födelsens fysiologi hos Michel Odent och Liliana Lammers, amningsstöd samt tekniker som Spinning Babies, massage och Rebozo-ritual.
Även arkitekt, hjälper hon dig med förändringar i ditt hem, från planering till genomförande av arbeten.

Vad är en doula?

Från antikens Grekland fram till slutet av 1950-talet följde doulan, kallad "hjälpkvinna" eller "tvätterska", många mödrar i deras födande.
Det var 1973 som termen doula dök upp i USA. Framväxten av detta yrke motsvarar de nya behoven i vårt moderna samhälle: en medveten återtagning av graviditeten och förlossningen.
En doula är en person som med omtanke kan följa dig och/eller din partner under hela graviditeten, förlossningen och efter barnets födelse under cirka 6 veckor. Detta stöd anpassas efter era behov och sker närvarande, kontinuerligt och som ett komplement till förlossningsförberedelser och/eller uppföljning som ges av barnmorskor.

En doula, för vem?

För dig, mamma, pappa eller föräldrapar.
Känner ni er ensamma inför frågor kring förlossningen och er bebis ankomst?
Vill ni få stöd i de förändringar som följer med födseln (att bli förälder, parrelation, faderns roll, kvinnlighet, syskonskara...)?
Vill ni bli bättre informerade för att kunna reflektera över er födelseplan, välja olika typer av föräldraskap, amning eller inte, barnomsorgsformer, etc.?
Vill ni ha den bästa barnvårdsutrustningen och det nödvändigaste utan att bli överbelastade?
Vill ni ha stöd när den dagliga organiseringen blir svår (trötthet under graviditeten, sängläge och vila, återkomst från förlossningen, flerbarnsfödsel, återgång till arbete)?
Eller helt enkelt för att ni inte har tid...
Jag finns här för er, blivande eller erfarna föräldrar, för att stödja och hjälpa er genom en relation av förtroende och ett omtänksamt lyssnande.

#doula #postpartum #4èmetrimestre #leprojetdelaprès #allaitement #bloomdoula #flavianasio #youandmilk #maternité #parentalité